Jösses så kul.
 
Efter Crilles å min lilla shoppingtur så begav vi oss mot Surahammar och café Villa Vanilla för en träff med andra opade. De flesta av oss kom från V-manland men Ola kom från Dalarna och Patrik hade kört enda från Karlskoga.
 
Patrik. Helena, Lena, Susanne, Ola, Crille, Joseph och jag.
 
Vi fikade å gav varandra tips och idéer, utbytte erfarenheter osv. Det här är första gången jag träffar "likasinnade" så här i grupp och jag hoppas verkligen inte att det blir sista.
Helena, Susanne, Joseph och Patrik
 
 
Jag, Crille, Ola och Lena
 
Intressant var dock att se allt bröd som blev kvar på tallrikarna och att jag slapp förklara mig. Kändes befriande. :-)
 
 Tack för en trevlig fika och ha en fortsatt trevlig helg.
 
Efter vår shoppingtur (som jag faktiskt kom tomhänt ifrån), så åkte vi å hyrde film, köpte godis och Thaimat.
 
Så nu blir det fredagsmyyyyys på hög nivå!!!
 
Trots att Ullis och jag träffas mer nu än vad vi gjort de senaste 15åren så räcker inte det. Vi tränar ihop 3dagar i veckan och hinner prata en massa i bilen på vägen ut till Dingis och hem därifrån. Det är ett evigt kacklade om allt mellan himmel å jord allt ska avhandlas. 
 
Så idag fick det bli en lunchdejt, vi åt skitgod Sushi. Tror ni vi hann diskutera klart? Nix pix. :-)
 
Igår kollade jag på TV3play och såg programmet "Aldrig mera fet". Jösses vad jag kunde känna igen mig i honom med all ångest, misslyckanden med dieter, återfall och hat mot mig själv.
 
Programmet ger mig extra energi att fortsätta min nya livsstil. Och jag tycker det är jättebra att hon som är programledare också har varit överviktig, för det innebär att hon har förståelse för alla "misslyckanden" och kan peppa de som är med till att fortsätta kämpa. 
 
Hoppas man i slutet även får se hur det har gått för deltagarna på sista tiden. För det är verkligen en livsstilsomställning att gå från fetma till normal. 
 
Önskar denna unge man all lycka till med ett hälsosamt och längre liv. 
 
Äntligen fredag, det känns asskönt.
 
Har problem med att bestämma mig vad jag ska göra i kväll. Karro har frågat om vi ska gå på AW och Ursula bjudit in mig till henne. Men jag ska upp tidigt i morgon, så eventuellt så blir det bara en lugn hemma kväll.
 
Hur som helst så är det en hel dags arbete och en lunch med Ullis innan kvällen kommer, så jag har gått om tid på mig att fundera vad jag vill hitta på.
 
Idag ska min syster föreläsa och hon var lite nervös inför det. Men jag är övertygad om att det kommer gå kalasbra.
 
Nu har jag tränat tre dagar på rad och det känns i både rumpa, armar, rygg å mage. Men det är en underbar känsla. Dessutom så känner jag mig sjukt avslappnad i kroppen efter de här genomkörningarna.
 
Lisa, Ullis å jag snackade lite idag om hur viktigt det har varit för oss alla tre att vi gått tillsammans på träningen. För vissa dagar har man ju faktiskt ingen lust (vilket är helt mänskligt) men att vi då har sporrat varandra till att gå ändå å efteråt så känns det ju alltid så himla bra.
 
Så är du en ovan träningsutövare, en sån som går några gånger eller ett par månader och sen ger upp. Se till att gå tillsammans med någon annan. Vi tre tjejer som gått tillsammans nu i snart ett år har aldrig haft "down" dagar samtidigt, utan nån av oss är alltid pigg och drar med de andra.
 
 
                             Bild från träningen 7 februari i år. Platsen är så klart Dingis! :-) 
 
Har inte jobbat nåt idag utan har varit på andra grejer tillsammans med pappa och det innebär att jag kommer ifrån mina vanliga rutiner och det funkar inte för mig.
 
Jag har missat mellanmål och lunchen fick jag inte i mig som jag skulle, så det jag har fått i mig idag är.
 
En portion gröt
En halv lunch
En banan
En halv morotskaka
 
Jämför det med gårdagens intag, så kan ni förstå att det är alldeles för lite. Nu ska jag försöka få i mig nåt innan jag ska iväg och träna för nu går jag på sparlåga.
 
Det blir till att äta i kapp efter träningen. :-(
Efter träningen igår, som är mestadels styrka och inte kondition så kände jag att en halvtimma i ett varmt solarium vore toppen för min kropp och mina arma muskler. Har ett fantastiskt snyggt solarium nere i min källare. :-)
 
 
Tyvärr så resulterade det i att den här slöfocken somnade i solariet och därmed missade jag min dejt med John Blund senare på kvällen. Ibland undrar jag om jag hamnat i tonåren igen, kan sova hur mycket som helst känns det som. :-)
Igår ringde pappas familjeläkarmottagning å sa att de ville ha ett hembesök idag på förmiddagen.
 
Hm, jag som är hans dotter å godeman bör enligt mig få lite mer tid än ett halvt dygn innan jag får reda på det, då jag faktiskt jobbar. Men men, nu är det som det är.
 
Jag fick fylla i ett formulär om hans demens i ett enskilt rum och pappa med grillad med en massa frågor, upprepningar av meningar, ritande av figurer och en massa annat.
 
 
Och till min glädje, så visar det sig att han har blivit bättre på en hel del punkter. Det har jag haft på känn men när man träffar en person varje dag, så märker man inte alltid alla förbättringar. 
 
Är så glad över att ha världens bästa å snällaste pappa. <3
 
Jag säger som min syster gjort i två dagar. Varför låter man sig påverkas av människor som gör en irriterad?
 
Jag har flera vänner runt omkring mig som stöttar upp mig nu när jag har det lite jobbigt. Med små gester, ett sms, ett mail, en kram, en påse hemgjorda bullar eller färdiglagad mat på bordet efter jobbet, kan man verkligen göra en annan människas dag. Tusen tack, ni vet vilka ni är.
 
Fick världens sötaste sms av min älskade dotter alldeles precis
"Du är den bästa mamman jag någonsin har kunnat önska mig! <3"
Kan man få annat en massa energi av såna fina sms? Älskar dig, gumman!
 
Jag har bestämt mig för att rensa upp bland de som finns runt omkring mig. Jag vill ta bort energitjuvarna. Såna som ger mig mer negativa upplevelser än en må-bra-känsla. Varför ska jag hänga med såna som uppenbarligen anser att jag är och gör fel i det mesta??
 
Jag kollade förresten på Småstadsdrottningar som går på TV3 och säga vad man vill om dessa kvinnor men Michaela skötte verkligen "dejten" med den där karln riktigt snyggt. Jag vette 17 om jag hade fixat prata en hel middag men en man som har så extrema åsikter om henne som person och hur kvinnor ska vara, enligt honom. Helt ok att ha åsikter men de personliga påhoppen skulle jag ha jädrans svårt med. Så all eloge till henne.
 
 
Sen jag opade mig så har mina hårda, fina naglar varit en katastof.
 
Tror jag har testat alla olika nagellack som finns och det är verkligen stor skillnad. Dock anser jag INTE att dyrast alltid är bäst. Men nu har jag köpt ytterligare en nagelförstärkare/serum (ska prova en billig variant, märke Depend) och hoppas den ska hjälpa mina flisiga naglar. 
 
 
 
Har sovit som en stock i natt, helt underbart.
 
Igår innan vi åkte på träningen kom Ullis med bullar som Jenny å Calle hade bakat, det var jättegoda, både kanel och vanlij. Tack, kids.
 
 
Tobbe hade lagat middagen igår när jag kom hem, så jag skippade gröten och åt riktig mat både före och efter träningen. Massa kolhyrater och proteiner.
 
Efter träningen så pratade jag med en nära vän som jag inte sett på riktigt länge. Jag hoppar verkligen att vi kan hitta tillbaka till varandra igen. Goda vänner är som bekant svåra att hitta. Så när man väl finner dem, så får man vårda relationen ömt.
Jag var beroende av dem alla innan operationen och drack ca 2,5-3 liter per dag.
 
Var som bekant på utbildning i lördags å hade med mig bananer, Wasa Sandwich och den här halv liter Cola Zero.
 
 
För 14 månader sen så hade jag hällt i mig denna på mindre än 10 minuter och sen undrat "vem 17 har druckit upp min läsk?" Å idag, så har jag den här i min väska i fyra dygn och har inte ens druckit hälften av den. Det gör mig riktigt glad!
 
Nu har jag återigen tagit hjälp av diverse olika människor gällande min kost och att jag fortsätter gå ner i vikt, trots att jag själv anser mig klar med viktnedgången.
 
Det är tydligen jättesvårt att själv stoppa nedgången efter en operation, kroppen avstannar av sig själv när den är "klar". De flesta stannar upp efter 6 månader upp till 1,5 år. Och jag har nu varit opererad 13 månader, så jag hör väl till den sistnämnda gruppen. 
 
Har fått coaching av systeryster om hur man gör på Viktväktarna och sen har jag även kollat på de sociala medier som jag är med i gällande GBP.
 
Har fått samma svar från alla håll. Öka portionerna. Det är dock ganska så svårt då magsäcken är opererad. Men jag ska fokusera på att öka proteinintaget iallafall, jag tror att lösningen finns där. Fick reda på att om man går under ett BMI på 22, så är det dags att ta kontakt med landstinget men än så länge är jag inte det, så jag fortsätter och har kollen på min vikt å hoppas på att jag gått upp ett par kg till årsskiftet. 
 
 
Trodde väl aldrig att jag skulle säga att jag vill stoppa viktnedgången. Tänka sig........ att man är då aldrig nöjd. :-). 
 
Trots att jag tog en insomningstablett igår så har det varit en orolig natt. Har frysit som fasiken, så jag la mig med pyjamas, raggsockor, täcke och en stor filt som jag virade runt om mig.
Har vaknat till och från och då har jag legat och spänt musklerna som en fiolsträng, så idag är kroppen trött.
 
Det är konstigt hur alla problem alltid hopar sig. Undrar varför det är så?!
 
Har funderat på om jag ska börja på karate eller nåt, behöver få ur all frustration andra människor skapar i mig. Just nu längtar jag massor efter min mamma. Hon hade garanterat fått mig lugn och erbjudit en tröstande famn. <3
 
Gröten är i magen och det är dags att börja jobba.
 
 
Åkte hem direkt efter jobbet å ställde mig vid spisen och lagade middag. Ganska så rogivande faktiskt.
 
Idag blev det fläskytterfilé med rotfrukter och pepparsås. Det tar ju ett tag att laga det, då allt ska skäras upp och fixas med. Men som tur var, så kom Crille och kollade på under tiden och självklart snackade vi ihjäl några timmar. :-)
 
I dag har jag fått ett besked från en person som står mig riktigt nära. Och jag är riktigt besviken och frusterad men å andra sidan så är det min allra första känsla och ämnet är extremt laddat för min del. Normalt sett så är jag aldrig arg men idag behövdes det mycket viljestyrka för att behålla lugnet. Då jag mer än gärna hade gapat och skrikit som en idiot, för jag tycker att det är så orättvist! Jag ska försöka sova på den nya informationen och förhoppningsvis känns det något bättre i morgon. Om inte annat så är mina känslor mindre ARGA!!!
 
Har dock jävligt svårt för att människor nära mig bara tänker på sitt eget bästa!
 
 

 
 
Fick ju faktiskt ett intyg på att jag gick utbildning i lördags. :-)
 
 
Dock är jag inte helt säker på att jag skulle handla rätt om det är ett skarpt läge. Tror man behöver ha mycket erfarenhet för att kunna behålla lugnet å fixa det. Är så imponerad av alla människor som jobbar inom sjukvården, räddningstjäns odyl, jag är alldeles för mesig för att fixa det.  Men är ändå glad att jag var med i lördags. Vet iallafall mer nu än vad jag gjorde i fredags. :-)
 
 
Missade matlådan i morse, så jag var iväg och handlade på lunchen å då passade jag även på att veckohandla. Det gäller att vara effektiv. :-)
 
 
Veckans matsedel blir
Fläskytterfilé med rotgrönsaker i ugn och pepparsås
Spaghetti och köttfärssås (nötfärs)
Lax i ugn
Oxjärpar och hemlagat mos
 
 
 
Frukost: kommer jag äta havregrynsgröt med olika frön och nötter
Mellis: keso eller kvarg på förmiddagarna och eftermiddagarna blir det hårt bröd med ägg och kaviar.
 
Äter även gröt innan träning som är på tisdag, onsdag, torsdag och söndag. Efter träningen vid halv nio så äter jag min kvällmat, se ovan.
 
Då jag fortsätter gå ner i vikt så kommer jag lägga till en smörgås innan jag lägger mig samt frukt som jag äter utöver detta. Hoppas på det viset kunna nå en balanserad vikt. 
Måndag morgon och allt vad det innebär.
 
Jag hoppas på många misslyckanden tidigt denna vecka. Ju fler misslyckande dessto närmare en lösning. :-)
 
Det enda jag vet om denna vecka är att jag ska träna tis, ons, tors och söndag. Maskerad på lördag, annars så är veckan helt öppen.
 
Gröten är i magen och det är dags att sparka igång denna dag.
 
Ha det så bra.