efterfyrti

Nu i kväll så har jag varit på gympapass nr 2 utav 4 som är denna vecka. Vi var många färre idag än på passet igår, vilket passar mig ypperligt.

Det var skönt att få "straffa" träningsvärken min arma kropp drog på sig igår med lite ny träning.

 

Jag har ju knappt tränat nåt de senaste 15år men började nu under vårterminen tidigare i år. Nu har jag skippat all träning under hela sommaren och det känns som om jag måste börja om från början, alla muskler är borta. :-(

 

Det finns vissa människor som tränat i många år och mår dåligt om de missar sin träning. När uppstår det??? Om ett år, fem, tio? Oavsett så längtar jag dit massvis. <3

 

Själv så skulle jag lätt kunna hoppa över ett träningspass om det inte vore så att jag lovat mig själv att sluta lura/ljuga för alla andra men framförallt för mig själv angående mitt beteende kring mat och träning.

 

För mig är det lättare att göra min hälsoresa när jag vet att jag gör det för min skull och att jag ska vara ärlig mot mig själv varje dag och inte bara på måndagar. Det var ju oftast på måndagar jag startade mina bantningskurer eller slutade röka. När jag sen misslyckades på måndag eftermiddag/kväll, så drog jag ut på mina nya stapplande försök till måndagen därpå. Däremellan hann jag ha många dagar fyllda med mat, godis, läsk, pizza och en massa, massa ångest.

Det svåra är att bryta invanda beteenden och när det kommer till träning, så måste iallafall jag träna nåt som jag tycker är kul och som gör mig glad.

 

Onsdagspassen ute i Dingis har en gympafröken som sprider glädje och värme. Hon är ALLTID glad och har ett otroligt smittande leende, vilket ger mig inpiration att fortsätta pressa mig själv liiiiite extra vecka till vecka.

 

I morgon är det dags för mig att träna med en helt ny fröken, det ska bli intressant.